*Dream a little dream of me*

Goder afton, mina kära små barn.
Idag har jag haft en helt underbar dag, faktiskt. Den började med lite otillåten sovmorgon, och det blev till att missa friluftsdagen. Inget jag direkt ångrar, eftersom det, enligt alla andra, inte var vidare intressant. Istället tog jag mig upp till kära Heliås, där jag hämtade lite gamla so-arbeten och hälsade på. Oerhört trevligt att träffa Stina, Plato, Jocke och Sofia igen, och jag stod och pratade med dem ett tag i personalrummet. Efter ett tag trillade jag iväg till en del elever som jag pratade med, och ett tag blev det väl kramkalas, haha... Sjukt trevligt!
När alla slutat sina lektioner blev det promenad till ica för att köpa choklad, därefter började vi gå hemåt i vår lilla klunga på sju pers, vackert. Sen tog den historien slut, sjukt intressant jag skriver, alltså. Men jag har i vilket fall haft en rent fantastisk dag, och jag blev så jäkla lycklig av att träffa en del underbara människor som jag saknat så det gör ont!
Nu på kvällen har jag sovit lite och degat lite, och spelat in! Tänkte dela med mig av denna oskarpa video här då:




Älskar låten, och jag hoppas ni tycker om den. Kommentera mer än gärna! :)



Nu ska jag lämna bloggen att sova, så tjangeling!
/Lilla V

All I wanna say is that...

...they don't really care about us.
Helt underbar låt som vi sjunger på kören - I love it! Jag blev väldans happyface när jag fick notpapperen och såg att det var den låten, för den är ju hur mysig som helst. Inte nån klassiskt mysig låt direkt, med massa vackra, ljuva stämmor som kvittrar som fåglar, men det är något med den som är helt amazing. Det är verkligen en av de bästa sakerna i världen - när man sjunger en så bra låt med kören, när det verkligen går vägen. När man står där på scenen, efter en jävla massa övning för att det ska låta perfekt, och allt bara flyter på, låter bättre än någonsin innan. Det är en kick man får, det gör att man ryser i hela kroppen och blir så uppfylld av en så underbar känsla att det känns som om man ska spricka. Jag tror jag kommer spricka nästa konsert, för vi sjunger även en helt fantastiskt vacker låt som heter "The Voice" och är sååååååååå apigt mysig.

Lyssna och njut av den ljuva melodin:


Nu, mina damer och herrar, ska jag lämna bloggen och gå iväg för att avrätta en av våra katter, så jag får mig lite sömn inatt.

Ohoohydå~!
/Lilla V

So fucking happy!

Hejsanhoppsan i Blåbärsskogen!
Jag är typ... hyper. Och alldeles varm.
Egentligen, så är jag jättekall, och jag fryser om mina stackars små tår. Och knän.
Men inuti är det varmt, jag känner mig lycklig. Ni vet när man dricker te, och känner hur värmen sprider sig i bröstet när man tar första klunken - Det är så det känns. Plus de där busiga små fjärilarna i magen, som dansar runt som om alla problem i världen var som bortblåsta, och just nu känns det verkligen som om det är så. Allt går bra. Allt är busigt, så som det ska vara.
Jag la ju ut mitt lilla sångklipp på youtube igår eftermiddag, och jag blev väldans glad när jag fick 3 nya prenumeranter, lite kommentarer, samt ett gäng favoritmarkeringar. WIEEEE! Jag blidde lite lagomt lyckelig då, tihii! ^^  Ojoj, vilket vackert språk jag använder mig av nu. en blandning mellan retarded och fjortis - wohoo! Menmen, som ni kanske (förhoppningsvis) har märkt så är jag ju inte så fullt seriös hela tiden. Jag är ju en dryg människa med dålig humor, oslåbart uselt!
Anyhow, så mår jag awesome nu, och glad musik gör mig bara på bättre humör (om det ens är möjligt)! Älskar denna, den får mig att le varje gång jag hör den:



Idag är det ju val, så mamma talade om att hon skulle ha tv:n under en del av dagen. Därfön var jag tvungen att flytta upp mitt Vänner-marathon med Per till nästa helg, då vi även kommer bryta arm. Förloraren måste erkänna sin förlust på facebook, så ja... Var inte alltför hårda mot honom när han talar om att jag segrade... ;>
Då blev det ju lite tomt i dagens planer, men det ordnade sig snabbt. Emma kommer hit idag, så ska vi leka lite, och prata lite, och vara allmänt tjejiga, som tjejer brukar vara ni vet. Det blir nog trevligt!

Så, nu vet jag ikke om det finns nåe mer att säga, men jag kanske återkommer senare idag, eller till veckan. Eller åtminstone innan nästa år (ni som läser vet hur duktig jag är på att hålla mina blogg-löften), om vi har turen på vår sida! Nu är det dags för mig att återgå till mina hopplösa försök att värma mina sockar. Tjocksockar, de håller inte standarden för sin ras uppe... >:

Tjingeling!
/Lilla V

It'll be okay

Ohoohy, flickor och pojkar!

Nu har jag faktiskt varit duktig nog att uppdatera min youtube, och jag har faktiskt slängt upp en egen liten visa som jag skrev för cirkus 4 månader sedan. Ni får gärna kommentera och säga vad ni tycker, för jag vill kunna utvecklas, och det är mycket lättare att göra det med hjälp av konstruktiv kritik. Nu kan ni ju också ha i åtanke att jag är förkyld, men jag kastade upp den ändå, för jag kände mig lite busig sådär! ^^



Sen var det inte så mycket mer jag hade att dela med mig av, så ja... Tack för mig!


Ohoohydå~!
/Lilla V



This girl is falling stupid for you

Det gör ont i magen. I huvudet. I sinnet. Det gör ont i hela mig, men det är väl så det ska vara. Det är väl så det ska vara, när man mår bättre än någonsin. När man mår så bra så man mår dåligt, när fjärilarna i magen dansar runt, runt,  som gästerna på det vackraste bröllop dansar sista valsen. När det känns som om man går på moln, då är det bra. Det är då det är som bäst.
Jag hade aldrig ens kunnat gissa att det skulle gå såhär, än mindre att det skulle gå så fort. Att jag skulle falla - falla ifrån ingenstans ner till detta. Men nu sitter jag här, lyckligare än någonsin förr, och allt bara är perfekt. Aldrig hade jag ens kunnat önska att det skulle bli så bra, att det skulle bli så perfekt. Allting bara ligger framför mig, alla pusselbitar sitter ihop, förutom mittenbiten som ligger en bit ifrån. Men det ska gå, att lägga den på plats, och snart är allt komplett.

Hasch-psykos? Might think so. Men jag är bara så jäkla lycklig över mitt skol- och linje-val, det kunde verkligen inte ha blivit bättre. Jag älskar klassen, helt underbar, och det är fantastiskt vad roliga dagar man har trots att det är världens tråkigaste lektioner - vi gör dem roliga. Jag har funnit en del underbara vänner också, älskvärda, rara och fantastiska människor som förtjänar det bästa av det bästa. Det har bara gått fyra veckor, men jag känner redan att jag är hemma. Tre år med dessa människor? Det är något jag ser fram emot, verkligen.
Det var många evigheter sedan jag gick och la mig en söndagkväll och faktiskt såg fram emot skolan, men nu kan jag inte låta bli. Det ligger så perfekt alltihop, och jag blir nästan rädd att det bara är en dröm jag kommer vakna upp ur, för nu mår jag så underbart bra... 
Tack ni underbara människor, som förgyller varenda sekund av min tillvaro - Jag älskar er!  <3



Och den just nu saknade pusselbiten i mitt liv kan ju förklaras med detta, också:


The proper thing to do
Is for me to act like a lady and wait
For you to make the first move
But I don't think you're getting the point
That it's you - that I want


Puss!

RSS 2.0