Dead Meat - Sleeping Bulle
Lördagen spenderades, som jag sa igår, hos AmAndA. Detta i sällskap av Yoshia~. När jag kom dit spelade vi Wii Mario Cart, och jag ägde ut dem båda så hårt! (Eller så var det tvärtom, din lögnaktiga lilla Bulle) Det var ganska roligt, men efter ett tag bestämde vi oss för att göra något annat. Eftersom AmAndA ville se en zombie-film gjorde vi det, fastän det var mitt på ljusa dan. Först slog vi igång den omtalade Dawn of The Dead, läskigt pinsam, det märktes att den är från 1978!
Efter att vi sett ungefär en kvart bytte vi till en film gjord 2004, i hopp om att bli skrämda halvt till döds. Dead Meat hette filmen, och den fick oss att tveka redan i början, då man fick se zombie-kor. (?!)
I vilket fall så fortsatte vi kolla och vi upptäckte ganska snart att det var en riktig b-film, men vi fick åtminstone skratta ordentligt. Första ordentliga skrattet? När huvudpersonerna, Helena och Desmond, blev jagade nedför en kulle av en zombie i rullstol. Inget illa menat alls, men det var inte vidare skräckinjagande, om ni förstår varför.. Filmen fortsatte i samma stil och det tog inte lång tid innan jag somnade, och jag vaknade inte förrän filmen var slut. AmAndA och Yoshia~ satt då och klagade över att slutet var dåligt, och ja... jag har ju inte så mycket att kommentera om det annat än att jag tror dem, med tanke på att jag sov genom i princip hela filmen.
Efter filmen gick Yoshia~ hem för att fira sin pappa som fyllde år, grattis till honom! Hoppas du förlåter oss, för att vi åt av kakan även om du gått. Du fick ju trots allt njuta av en tårta när du kom hem, så det kan ju inte ha skadat alltför mycket!
När vi ätit upp den läskigt goda kakan fick jag pilla lite i AmAndAs vackra hår, och vi nöjde oss med simpla lockar. Jag älskar att fixa med hennes hår, för vi har alltid så otroligt intressanta och vackra konversationer då, och igår skrattade vi gott åt patetiska små filurer vilka vi inte nämner vid namn.
Till middag åt vi tacos, samma som jag åt hos Angelica i fredags. Detta var tredje gången under en 7-dagars period som jag åt tacos till middag, men ändå är jag inte less. Varför? För att tacos smakar olika beroende på var man äter den, eftersom alla familjer äter det på olika sätt. Det tycker jag är trevligt att se, hur olika det ser ut i olika hem, matväg. Ack, jag har spenderat alldeles för mycket tid med min kära svägerska!
Nej, dags att dra sig tillbaka nu, kanske. Ska ta och sova så jag orkar upp imorgon för att gå på stan med flickorna. Ni får ha en trevlig alla hjärtans dag!
Ohoohydå~!
/Elvira
Försov mig, igen
Idag försov jag mig, igen. Har försovit mig i princip varje morgon denna vecka, eftersom jag börjat stänga av alarmet i sömnen. Varför?
Sömnbrist och skolless, såklart. Om man gör som jag gör, sitter upp halva natten och plingar på gitarren för att knåpa ihop lite låttexter så blir man ju lite lagomt trött när man ska upp på morgonen. Dumt? Ja. Planerar jag på att ändra mina vanor? Nej.
I vilket fall fick jag stressa lite extra eftersom skridskorna, som jag skulle ta med mig för att vi skulle kunna åka direkt hem till Angelica, vägrade gå ner i dendär förbannade väskan! Tillslut gick det i alla fall, och jag och Edvin fick ta 5 i 8-bussen istället för kvart i, men vi kom ändå till skolan i tid. Dock var det inte vidare viktigt att komma i tid, eftersom vi inte gjorde någonting på mentorstiden.
Imorgon ska jag och Yoshia ta oss hem till AmAndA för att dega där ett tag. Vad vi ska göra vet jag inte än, men vi lär nog komma på någonting att roa oss med en stund. Det enda jag vet säkert är i alla fall att jag kommer peta på dem och försöka övertala dem att låta mig pilla ihop lite snygga frisyrer på dem, vilket jag älskar att göra!
Söndagsplanerna är inte helt klara, men dagen spenderas i alla fall med Gina, Gill, AmAndA och Angelica på Barista. (älskar stället! <3) Det lär ju ska bli väldigt trevligt eftersom vi inte är med varandra lika mycket utanför skolan som vi brukade, det enda som saknas är vår käraste Yoshia~ som dissar oss alla för en orange boll. Shame on you!
Nu ska jag ta och plinka lite på gitarren innan jag går och lägger mig, men innan jag säger hejdå vill jag bara fråga vem "Momo", kommenteraren i föregående inlägg, är? Jag skulle gärna vilja veta vem det är, så man har någorlunda koll på vem som tycker min text är värd att läsa!
Ohoohydå~!
/Elvira
I'm ready
Dags att uppdatera igen, duktig som jag är! Yoshia kommer bli glad i alla fall, min enda läsare. Ljuvligt att jag talar om för henne allt hon redan vet fast i text, så otroligt vackert!
I vilket fall så har jag (utifall att nån annan stackars sate gått vilse och hittat hit) börjat fundera över mina musikvanor, och jag har en tendens att lyssna på musik i perioder. Jag har ca 5 låtar som jag spelar om och om igen i en månad, sen byter jag låtar. Den senaste tiden har det ju i huvudsak varit några låtar med Lisa Miskovsky och Lemon tree med Fools Garden, men nu har jag återgått till att lyssna mer på Jack's Mannequin igen. Jag tänkte att jag skulle ta och lägga upp de två låtar jag just nu favoriserar:
I'm ready:
Jag har totalt fallit för låten, den är så underbart mysig. Jag vet inte riktigt vad det är som gör den så otroligt speciell egentligen, men ändå blir jag så läskigt glad av att lyssna på den.
My life has become a boring pop song, And everyone's singing along
&
Swim:
En låt fylld med hopp, sjukt bra att lyssna på när man är lite nere.
Yeah you gotta swim
Don't let yourself sink
Just find the horizon
I promise you it's not as far as you think
Nu ska jag kika runt lite mer på nätet innan jag går och lägger mig, så detta får räcka för idag.
Ohoohydå~!
/Elvira
Gråter utan tårar
Du vet den där känslan när man känner att man verkligen är på väg att börja gråta, då man får en slags klump i halsen, ögonen svider och underläppen börjar darra?
Det är något jag känt så många gånger de senaste veckorna, ännu mer nu under helgen. Men när jag sätter mig ner och börjar tänka på det som får min underläpp att darra händer inte mer än det, jag bara förblir sittande i tystnaden. Tårarna bör flöda vid det laget, men kinderna är lika torra som innan. Det är som att gråta utan tårar, men det hjälper ju inte alls. Jag känner att jag är i så otroligt stort behov av att bara släppa kontrollen över allt och bara gråta okontrollerat, och bara släppa ut alla känslor för att sedan kunna gå vidare, men det är omöjligt. Det enda jag känner är en oerhörd frustration över att jag inte ens kan få släppa taget om gamla saker som skett, och ta nya tag när morgondagen kommer.
Det kanske är meningen att jag inte ska släppa taget, utan göra något åt mina problem, och eftersom jag undermedvetet vill det tillåter jag mig inte att gråta. Låter det vettigt?
Jag tänker i alla fall försöka ta itu med mina problem, lösa dem ett i taget. Börja med det största, som gnager mest, och sedan se hur jag känner efteråt. Det hjälper trots allt inte att fly från sina problem resten av livet.
Nu ska jag fortsätta filosofera och försöka peppa mig själv till att våga ta itu med Struten, mitt problem. Jag kanske uppdaterar imorgon om jag inte är helt slutkörd efter en dag i backen, utan stavar! Duktig som jag är på att skada folk så ropar jag, som när jag var liten och gick på Lövet: "Se upp i backen, Annars får du hål i nacken!"
Ohoohydå~!
/Elvira
My beloved skirt
Min mor kom precis hem, och jag fick en liten överraskning som gjorde mig happyface! Hon hade nämligen varit och hämtat ut kjolen jag la undan till imorgon, vilket jag blev väldigt glad över eftersom jag egentligen ville ha den till skolan imorrn.
Kjolen:
Visst är den vacker?!
När jag var på stan med Yoshia i fredags planerade vi på att testa lite kläder, och detta var bara kärlek vid första ögonkastet, vilket lyckorus jag fick när jag testade den och såg hur fint den satt. Ännu lyckligare blev jag när jag fick veta det vackra priset på endast 199 kr!
För att byta samtalsämne så har jag vi Nationella Proven i svenska imorgon, och jag har inte känt mig nervös alls faktiskt. Dock har jag nu börjat oroa mig för att tappa fokus och inte kunna prestera på topp pga vissa omständigheter som gör att jag inte mår så bra just nu, samma gäller Yoshia. Därför har vi våra kära handband som gör att vi kan be om kraft från våra B-Gudar, och om de inte svarar på våra böner kan vi i alla fall finna tröst i att vi misslyckas tillsammans. (Vilken tröst, att det går dåligt för ens vän!)
Nej, nu är det dags för middag, så jag måste kila. Slänger kanske in en Happy-Emo Song lite senare, om jag hinner.
Ohoohydå~!
/Elvira
För syns skull
Jag kan ju slänga upp lite bilder eller kanske nån låt jag gillar, bara för syns skull? Det ser ju trots allt lite bättre ut om man har en blogg som uppdateras oftare än fem gånger om året, eller hur?
Så, för att dela med mig av mina fina droger:
Joan of Arc:
Little Bird:
och
Still Alive:
Dessa är tre låtar jag sitter och lyssnar på om och om igen, helt förtrollad. Med tårfyllda ögon, lyssnandes på dessa låtar, sitter jag och tänker på saker som hänt och oroar mig för framtiden, och det känns faktiskt bra. Man får det ur hjärnan, så man kan sova under natten, istället för att ligga och vrida och vända på sig och tänka på det då. Musik hjälper alltid!
Lyssna på låtarna, det är värt det.
Godnatt folket!
/Elvira
Min gula brevlåda
Gruppen var en väldigt mysig grupp, glada filurer som var väldigt trevliga. Det känns som att jag lärde känna dem rätt så bra nu under helgen, vilket är väldigt bra om man får dela grupp i framtiden. Roliga lekar lekte vi också, roligast var Maffian. Stackars Jonathan bara, som dog först hela tiden! ;D
Var i Fränsta idag också, satt med Lotat på bussen. Överallt var det gula hus, vi såg tillochmed en helt gul skylt. Det enda som saknades var en gul brevlåda, så jag och Lotat har bestämt oss för att flytta till Fränsta och skaffa ett gult hus med en gul brevlåda. Gult är ju allt annat än fult! ;D
Orkar inte skriva alltför mycket om lägret just nu, men det var i vilket fall sjukt härligt, och jag tackar för en underbar helg. Torpshammars Herrgård! <3
/Elvira
Betygen på topp
Under vår dubbeltimme i fysik idag fick vi spendera ena timmen med att prata om gymnasium och även se intagningspoängen från förra året. Det kändes väldigt bra att få en titt på hur hög medelpoängen var, eftersom jag gärna ville se hur pass hårt jag skulle behöva arbeta för att komma in på de linjer jag är intresserade av att läsa. Ännu bättre och tryggare kändes det när jag såg att jag, med mina slutbetyg från åttan, enligt medelpoängen skulle kunna komma in på precis vilken inriktning och skola i Sundvall jag vill, om det inte är så många som har väldigt mycket högre poäng än mig. Eftersom betygen brukar bli bättre i nian så känns det väldigt tryggt att veta hur pass bra jag ligger till. Oron inför gymnasiet känns inte så jättestor nu heller, eftersom jag vet vilka linjer jag ska söka och sen se vilka jag kommer in på. Awesome!
Tänkte att jag skulle dela med mig av dessa för mig väldigt glädjande nyheter, eftersom bloggen ändå kunde behöva lite uppdatering. Med det sagt vill jag bara önska er godnatt!
/elvira
Gårdagen i bilder
Och så en avslutande bild på den delikata efterrätten!
Jag ber om ursäkten för de väldigt suddiga bilderna, men det är svårt att få skarpa bilder på folk i rörelse och med en kamera som är lite trött.
Godnatt!
Pyjamasklädd fortfarande
Gårdagen var i alla fall oerhört trevlig! Tjejmiddagen hos Gill och Gina var väldigt rolig, grattis till de två töserna! :) Kameran följde så klart med, så jag slänger nog upp lite bilder senare. Vi var alla så mätta efter maten och godiset att vi inte tog efterrätten förrän vid elvatiden, och det var knappt så man orkade det då heller! Alla var finklädda och glada i alla fall, och trots att vi blev våldgästade av två puckon blev kvällen lyckad!
Nu ska jag nörda lite harpan innan middagen.
Tschau!
Ett trevligt paket
Idag var jag på stan med Hiroshima, my friend, det var väldigt trevligt. Insförskaffade presenter åt fröknarna Härdfeldt, hoppas de blir glada! Jag hade ju trots allt inte mer att utgå ifrån än "Jag vet inte", så om de är missnöjda får de skylla sig själva! ;D
När jag kom hem från stan låg ett detta lilla paket och väntade på mig på köksbordet.
Nyfiken och förundrad över detta obeställda paket rev jag upp det, i tron om att det skulle innehålla en bok. Istället fann jag denna:
Första säsongen av The Big Bang Theory.
I paketet låg även en liten lapp med text på, som genast fick mig att förstå varför jag fått det. Det är nämligen så att jag var med i en sms-tävling om denna film i tidningen OKEJ för några månader sedan, eftersom jag vet att mamma gillar The Big Bang Theory så mycket. Självklart trodde jag inte att jag faktiskt skulle vinna den, men hejsan hoppsan, helt plötsligt låg där ett paket med mitt fina pris i.
Tackar OKEJ, för detta trevliga pris! :)
Tänkte bara berätta om denna trevliga lilla händelse, och nu när det är gjort har jag bara en sak att tillägga: Godnatt!
Omdömen och en hemsk läsning
På dagens sista lektion, EA, satt jag och läste ett kapitel ur boken "På västfrontet intet nytt", och jag säger bara en sak: Läs den inte om du är känslig, för satan vad ont det gör att läsa den texten. Jag fick ont lite här och var allteftersom jag läste texten, för den beskriver alla skador som soldaterna får. AJ!
Den beskriver även skadorna som hästarna få, och det var ju nästan värre. En av hästarna sprang runt, skadad, och snubblade på sina egna tarmar. Och nu blir jag nästan tårögd när jag berättar det. Usch! :( Allt jag säger är att jag är tacksam att jag lever nu och inte get under första världskriget, jag skulle aldrig klara av något sådant. Visserligen var inte Sverige med i kriget, men ändå. Aldrig skulle jag vilja veta hur det var att vara soldat i kriget under de åren!
Nu ska jag passa på att lägga det beroendeframkallande spelet Harpan ett tag, innan jag hoppar in i duschen.
Godnatt, sov sött!
Ingen rubrik
Tjolahejsan, vad dum man kan var ibland. Mamma bestämde sig för att vi skulle äta efterrätt idag, och självklart gjorde ho i ordning kladkakan direkt efter maten. Eftersom de redan blandat grädden och lagt min bit på en tallrik så åt jag när det var färdigt, vilket jag ångrar nu, för jisses vad jag känner illamående nu..Usch och Blä!
Dagen har i alla fall varit rätt bra. Jag har inte gjort så mycket, bara varit och storhandlat med familjen och sett lite på tv. Också har jag spelat på pappas nya 12-strängade gitarr, och den är superskön att spela på. Pappa är oerhört glad över den, ni skulle ha sett hans leende när han berättade att han skulle köpa den. Very good!
Igår blev det inte någon resa till Birsta för min del, eftersom det uppstod en del missförstånd. Och jag tillägger, för att absolut försäkra fröken Yoshia: Jag blev inte sur eller ledsen, jag orkade bara inte fixa med bussarna! :)
En del bra inköp gjordes i vilket fall på stan igår. Jag köpte en vinterjacka på rea, så jag fick den för bara 250kr, och sen köpte jag en grå kofta också, vilket kan vara bra att ha. Mamma och pappa köpte en till likadan åt mig, fast i svart. Tack för det! :) Vi var på Accent också, och jag funderar faktiskt på att köpa ett par tumvantar där, för allvarligt talat; De var underbara! Jättemjuka, värmande och jättesöta. Loved them!
För att avrunda lite så tänkte jag bara säga att jag har börjat läsa i en underbar bok, Jane Eyre, som är skriven av Charlotte Brontë (som förövrigt var syster med Emily och Anne Brontë). Den är skriven på mitten av 1800-talet, så språket är ju väldigt speciellt, men den är verkligen fantastiskt skriven. Trots att jag bara läst strax över 100 sidor så är jag helt fast, och jag känner mig verkligen förtrollad av de oerhört vackra och utförliga beskrivningarna i boken. Om du gillar att läsa så rekommenderar jag den starkt, så spring till närmaste bibliotek och låna den om du inte har den hemma, för den är rent fantastisk!
Med det sagt, vill jag önska er alla en god natts sömn och en bra vecka!
Tschau!
Köldskadad bloggare
Goder afton!
Här sitter jag, trött och luktar rök, eftersom jag varit på Åstön med klassen och åttorna. Vi åkte dit för att examinera oss idag i orientering, eftersom man ska kunna orientera på okänd mark för att klara orienteringen. Eftersom det var svinkallt (och då menar jag verkligen svinkallt!) ute var vi ju tvungna att elda lite, och jag satt vid brasan i stort sett hela tiden. Resultatet av det är ju kanske inte det trevligaste, eftersom jag nu luktar rök trots att jag när jag duschade schamponerade håret två gånger, + att jag använde balsam, och sen tvålade jag in kroppen två gånger, men lukten har fastnat. Wohooo!
I vilket fall så gick åtminstone orienteringen väldigt bra, trots att mitt lokalsinne inte ens är mätbart med en stens. Visserligen så var banan väldigt lätt, men ändå. Jag är faktiskt stolt över att jag inte villade bort mig i skogen!
Imorgon ska jag åka med Yoshia och hennes vän Becka(Becca?) till Birsta, och det lär ju bli trevligt. Jag ska leta efter en vinterjacka, eftersom den jag hade förra vintern börjar bli lite för liten, och det är alltid bra att vara ute i god tid. Efter Birsta ska jag nog åka in till stan och se om Capella är öppet, för jag ska nämligen köpa en ny notbok. Det ska bli trevligt med lite omväxling istället för att bara ha den notbok jag har nu, som jag förövrigt avskyr. Den nya notboken verkar lovande, och jag hoppas verkligen att den lever upp till mina förväntningar!
Jag vill säga en sista sak också; Lyssna på låten, den är underbar:
Tschau!
Trött och förkyld
Jaha, då var det dags att skriva om dagen då, men jag är faktiskt inte riktigt säker på vad jag tyckte om skolan. Det var ju helt okej, men det känns som om det kommer bli väldigt annorlunda att gå där om man jämför med Nackstaskolan. Dessutom var killarna i klassen otroligt högljudda, skrikiga och allmänt sexfixerade. Men sen så är det ju 15åriga killar också, vad förväntar man sig? Dock tror jag att jag är ganska skeptisk mot detta med en ny skola och så, så jag bestämmer mig väl för att rikta in mig på det negativa. Dessutom mådde jag sjukt dåligt under dagen, eftersom jag är förkyld och frös hela tiden, och dessutom trodde jag att jag skulle spy vilken sekund som helst, där ett tag. Det är ju trots allt lite svårt att koncentrera sig på att bestämma sig för vad man tycker om något när det känns som om man ska falla ihop. Men min mentor verkar helt okej i alla fall, och jag kommer ha Stina, som förut jobbade på Nackstaskolan, i tyska, vilket känns väldigt trevligt!
Efter att vi gjort det vi skulle göra var det dags för lunch, och efter att Amanda, Gill och Gina hade ätit färdigt sin lunch (de hade inte gjort någon vegetariskt, så jag blev utan), gick vi hem till Gill och Gina. Där, på hallgolvet, satt jag och Gina och kollade upp lite nationaldagar i nya loggboken och kollade i kartboken för att hitta en del länder vi inte kände till, medan Gill och Amanda var ute med småvovvarna en stund. När de kom tillbaka drack vi lite kaffe och pratade om allt mellan himmel och jord (som vi alltid gör), och Amanda blev hög på socker. Det var faktiskt lite läskigt, om jag ska vara ärlig. En Amanda som är mer flumm än vanligt; Vänd om och spring åt andra hållet!
Senare på eftermiddagen tog vi en promenad ned till Nackstaskolan för att kika in och se hur det ser ut no, och det var sjukt tomt nu när de tagit bort skåpen och alla möbler! Efter det tyckte jag att det var dags att gå hem och äta lite och så.
Nu sitter jag här och nördar framför datorn, men jag tror jag ska gå och lägga mig nu, eftersom jag ska upp sju imorrn och jag är dötrött. Hoppas jag mår bättre imorgonbitti!
Tschau!
En ny början
Jag börjar inse nu att det snart är dags att kliva upp och göra mig iordning inför första dagen i skolan. Jag känner mig både nervös och lugn samtidigt. Det liksom kniper åt i magen med jämna mellanrum, det går som i vågor.
Nervositeten känner jag av två anledningar. Det är ju alltid lite nervöst att börja ett nytt skolår, man undrar vad som ska hända, och om året kommer bli bra. Man vet att man kommer få göra jobbigare och svårare saker, eftersom man blivit äldre. Nu är det ju dessutom nian jag ska börja, och det känns helt fel att jag ska gå sista året på grundskolan, eftersom jag började ettan alldeles nyss. Det är i alla fall så det känns, men tiden går fortare än man vill.
Den andra anledningen till min nervositet är att jag måste lära känna massor av nya människor. Jag måste anpassa mig till nya arbetssätt, jag måste visa lärarna vad jag går för på ett ynka år, och samtidigt som jag ska skaffa nya vänner så måste jag arbeta inför nationella proven. Tänk om jag inte trivs? Tänk om mina klasskamrater inte tycker om mig? Det är så det känns just nu, jag är förberedd på det värsta, men jag tror ändå inte att det kommer bli några större problem. Det är i alla fall vad jag intalar mig själv.
Jag får hålla tummarna för att det ska gå bra, så skriver jag nog om hur första dagen var imorgon kväll.
Tschau!
Dags att Uppdatera?
Dags att uppdatera nu, kanske?
Igår träffade Dijana och hennes pojkvän Ted på stan, och sen gick vi iväg till GAskolan. När vi varit där gick vi till Navet och väntade på buss nr 88, och sen när den kom for vi ut till Birsta. Jag måste tillägga att jag och Dijana hade en väldig otur på bussen, då vi fick känna oerhört fantastiska dofter..
När vi väl var framme gick vi in på Birsta City där vi promenerade runt lite bland alla butiker. Vi gick in på Rocks och skrattade lite åt musiken och affischerna de hade där. När jag och Dijana såg att de hade massor av Queen musikdvd:er påmindes vi om den fantastiska Queen-veckan vi hade med Florus den 30 mars till 3 april. Det är verkligen något jag aldrig kommer, och ännu mindre vill glömma!
Vi gjorde inte så mycket mer förutom att sitta och bara prata lite, sen gick vi till McDonald's där Ted och Dijana åt. Efter att vi varit där gick vi till Willys och sen åkte vi in till stan där vi sa hejdå och åkte hem. Innan vi åkte hem bestämde vi att vi skulle ses något nästa vecka också, det ska nog bli väldigt trevligt! :)
När jag kom hem åt jag middag och sen satte jag mig framför tv:n ett tag, men eftersom jag nästan somnade i fåtöljen gick jag och la mig i sängen, och jag somnade strax innan tio. Jag vaknade igen vid klockan tolv, då jag kom på att jag fortfarande hade mina kläder på mig, och gick och bytte om och sen gick jag och la mig igen.
Idag vaknade jag kring tio av att mamma satt och pratade högt i telefonen, men jag lyckades somna om igen genom att dämpa ljudet med en av mina kära kuddar. Kvart över tolv kom Edvin in på rummet och väckte mig, då låg jag och drog mig till tio i ett ,då jag slog på Tv:n och kollade på Ellen DeGeneres.
Nu har jag inte gjort så mycket förutom att jag har varit ute med soporna och ätit middag. Nu finns det inte mycket mer att skriva, så jag lägger av nu.
Tschau!
Grattis Mamma!
Mamma och moster Maini på bilden
Grattis mamma på födelsedagen! :) <3
Harry Potter och Halvblodsprinsen
Som jag skrev i förra inlägget, så var jag på bio och såg Harry Potter och Halvblodsprinsen, vilket är den sjätte filmen i serien. Det var trevligt att träffa Sara och Dario också, eftersom det var evigheter sedan sist.
I vilket fall, så är jag lite osäker på vad jag tycker om filmen, för jag är lite smått besviken på en del saker. De har missat en del ganska viktiga saker från boken, och slutet var bedrövligt. Jag hade väntat mig ett fantastiskt slut, som matchade boken ganska bra, åtminstone. Mina förväntningar sprack dock, eftersom filmen slutade ganska tvärt. Det jag var mest missnöjd med var dock filmens "känsla". Alla de tidigare filmerna har utstrålat en slags "Harry Potter-känsla" som ger ett litet pirr i magen, men denna film saknade tyvärr nästan helt den känslan.
Dock så är det ju så att filmen var väldigt bra på ett sätt. Den bjöd på otroligt många skratt, och var utan tvekan den roligaste filmen i serien hittills. Det märktes även vilka som inte hade läst boken, eftersom en del av publiken skrattade när något ganska allvarligt hände, medan de som läst böckerna visste att det inte alls passade att skratta. Det var också väldigt roligt att se de nya karaktärerna i filmen, som inte varit med förut. De var, enligt mig, ganska bra gjorda efter bokens beskrivining. Dessutom var skådespelarna för rollerna väldigt passande, särskillt Lavender Brown, som tolkade rollen otroligt bra!
Betygsättning: 3½ av 5
Idag klev jag upp halv åtta för att jag inte kunde sova, och snart var båda mamma och Edvin uppe, eftersom de inte heller kunde sova. Anledning? Ja, inte var det för att alla tre lider utav sömnproblem, inte. Nej, det var så att Mitthem hade, hyggligt nog, skickat ut en gubbe som skulle byta ut några träplankor på carportarna. Han hamrade, och hamrade och hamrade. Just då var jag väldigt irriterad på Mitthem, jag menar, är det så svårt att vänta till åtminstonde efter klockan nio med att börja hamra, när det är sommarlov och alla har sovmorgon?
Detsamma gäller gräsklippningen utanför huset. Varför i hela friden ska de upp och klippa gräsmattan och börja hos just oss, klockan halv sju på morgonen? Om de absolut måste börja hos oss varje gång så tycker jag nästan att de kan ta gräsklippningen per hand, så slipper man väckas av det förbannade surrande ljudet mitt i natten. Jag lovar, de är ute efter mig.
Nu börjar det ta slut på klagomål, så jag ska kila nu. Ursäkta att jag gnäller på så mycket, men jag måste bara få det ur mig.
Tschau!
2 timmar och 39 minuter
Nej, nu ska jag försöka lugna ner mig lite med Enyas musik, innan jag gör mig i ordning och springer ner till bussen.
Tschau!