Mysigt tangentbord och åldersnojja

Ohoohy~!
    Just nu sitter jag på den nya datorn, väldigt trevligt. Fiskar in lite Jakob Hellman!
Jag vet inte om jag nämnde det i förra inlägget, men av ren lathet så säger jag det nu i alla fall: Tangentbordet är ren kärlek! För varje liten tangent man trycker ner känns det som... något bra! Det är perfekt motstånd i det, och tangenterna är släta och fina, we like alot. Någon som dock inte delar min åsikt om detta är min mor, som tycker att tangenterna är alldeles för tröga, och vill att det ska vara mera "touch-känsla" på dem... Detta visar bara på att hon har väldigt svaga fingrar! ;D

Idag fyller Edvin år, så grattis till honom också! :) <3
    Han fyller hela 11 år, det är läskigt vad fort han växer! Det jag blir rädd för är inte att han blir stor, utan att om han blir större blir jag också större... Jag vill vara liten. Tänk så skönt att vara liten och pluttig igen, det skulle allt vara något. Det känns dock lite lustigt att jag sitter här, snart 15 år gammal, och nojjar över att jag blir äldre, då jag i mångas ögon fortfarande är en liten myrlort. Men anledningen till att jag är rädd är inte att jag inte vill bli gammal och skrynkligare än ett gammalt russin (vackert formulerat, jag vet), det ligger i kontrollen. Eller jag kanske ska säga okontrollen? Det känns som att man tappar greppet om allt som händer, och man kan inte sätta stopp för det som sker, varken i omgivningen eller i sitt eget liv. Jag antar att jag inte vill att något ska gå snett och att det sedan ska få massor av följder som inte är vidare positiva. Menmen, jag tror det kommer gå bra ändå, det är bara att ta en dag i taget.
     Imorgon får vi lite gäster, då vi ska fira Edvin, det ser jag fram emot. Har inte träffat några av dem på länge! Tårta är ju inte heller så dåligt... ;)

Ohoohydå~!
/Lilla V

Vår på ingång!

Ohoohy~!
       Visst är det väl skönt att våren äntligen är på ingång?! Slask överallt, man blir nedskvätt med vatten var man än går, det är molnigt och grått... Underbart!
Jag har aldrig varit något större fan av våren då den precis har börjat, med slask, kyla och tö, men nu, efter en riktig vinter, är jag så otroligt glad över vädret. Det gäller att se de bättre stunderna, ta vara på den uppfriskande luften, tänka på att det faktiskt är trevligt att ta långpromenader när det inte är -25 grader ute. Ta med dig din ipod/mp3/mobil och ge dig ut på en liten vandring runt i ett mysigt område, rensa tankarna och stressa av dig lite. Det behöver inte vara världens längsta promenad, men det är bra både för kroppen och sinnet att ta det lite lugnt ibland, och inte tänka på vad man måste ha färdigt till nästa vecka. Jag kanske låter som nån slags hälso-kärring, men då får det vara så. Jag säger i alla fall att man ska ta tillvara på våren, och njuta av den känslan av lugn den för med sig.
      
 Jag känner mig duktig idag, faktiskt. Det var långdag på skolan idag, men jag arbetade bra på alla lektioner! Förra veckan kände jag, som jag skrivit i tidigare inlägg, att jag inte var på topp, och jag orkade knappt med någonting. Men nu har jag fått lite mer energi i alla fall, och jag tror det har att göra med att jag vet att det blir lov på tordag... Väntan gör mig pigg!
    Nu tog det stopp. Flödet (Som egentligen aldrig fanns där, inte vidare starkt i alla fall) tog slut, så nu är det blankt i mitt huvud. Ovanligt, haha! 
Jag tror minsann att jag ska spela lite piano nu istället för att sitta här och ordbajsa en massa... Eternal Flame, here I come!


Ohoohydå~!
/Lilla V

Alice i Underlandet

Ohoohy~!
Jag har inte haft någon som helst lust att uppdatera, vilket antagligen märks.. Orken att tänka har tagit slut, och kvar finns endast ett tomt skal som fylls igen under lovet. Förhoppningsvis, i alla fall. Förra veckan var jag helt död, sjukligt trött varenda dag, och hemma från skolan i torsdags. Snacka om att jag behövde sova!
I lördags mådde jag dock bättre, så jag gick på bio med Yoshia och hennes vän Christine. Första gången jag träffade henne, och hon var väldigt trevlig, så jag hoppas jag får träffa henne några fler gånger! :)
Anyhow så var vi och såg den efterlängtade Alice i Underlandet med sin underbara skådespelarensemblé, och jag gillade den starkt! Grafiken (usch, jag gillar inte det ordet, det låter inte ett dugg vackert) i filmen var underbar, helt suverän, liksom de älskvärda karaktärerna! Visst, kanske inte världens starkaste story, men jag gillade helheten väldigt starkt. Den ska inköpas så fort den kommer ut på dvd!

Nu vet jag inte vad mer jag ska skriva, så jag kanske ska ta och avsluta eftersom jag ändå är nära att somna på tangentbordet...


Ohoohydå~!
/Lilla V

snabb update

Ohoohy~!
Brist på ork = Dålig uppdatering.
Ursäkta för detta, men jag har helt enkelt haft för mycket saker att göra, samt tagit tillvara på min vilotid bättre än att blogga.. Det är ändå ingen som bryr sig om ifall jag uppdaterar eller så, och ingen orkar läsa det när jag väl skriver. Anyhow, snabb uppdatering innan jag springer in på rummet och sover; Veckan har varit helt okej so far, nationella i engelska gick bra idag, och jag har inte mördat någon av irritation. Yaay!
I helgen var jag på låtskrivarworkshop med Samuel och Anton, vilket var rätt givande. Visst, det var bitvis segt och kunde ha varit åtminstone en till bensträckare, men det var lärorikt och intressant! Eva Hillered var inte så tokig alls, och hade ett bättre sätt att prata på än andra föreläsare som verkar så spända och pratar monotont. Eva var mer avslappnad, det kändes inte inövat och hon var trevlig. We like!

Nej, nu somnar jag snart, så:
Ohoohydå~!
/Lilla V

Livet leker

Ohoohy~!
Det var... 3 dagar sedan sist, tror jag? Ah, ingen som dött av längtan direkt!
Jag känner verkligen att jag börjar komma igång med mina tränings-planer, nu. I veckan har jag varit rätt så duktig; I måndags promenerade jag hem från skolan (gör det typ jämt, men ändå), tisdag: promenad till stan (ignorera besöket på Barista...), igår gick jag först med AmAndA hem till henne från skolan, vi gick sedan till Helex och tränade en timme, sjukt bra det kändes! Idag gick jag hem från skolan efter att ha åkt ett varv runt Sidsjön på längdskidor, och imorgon blir det till att jogga ett varv runt Sidsjön med Yoshia och AmAndA, sen ska jag gå hem. Lördagsplanen är att gå till Sidsjön för att gå på "låtskrivarworkshop" och sen gå hem på kvällen. Nästa vecka så blir det, äntligen, F&S-kort, som egentligen skulle införskaffats för 2 veckor sedan. Lovely!
En sak till som gör mig otroligt glad är att jag faktiskt lyckas överleva skolan, trots mina stressrelaterade problem såsom yrsel, illamående och huvudvärk. Då vi fick tillbaka våra inlämningsuppgifter i religion av Jocke idag blev jag väldigt glad över mitt MVG-, det enda jag missat var att jag inte var riktigt klar på mina argument och åsikter! ^^     Även matten går väldigt bra, då Sofia sa att jag ligger på gränsen till ett MVG, så om jag ligger i så får jag ett MVG som slutbetyg. Det känns sjukt bra, kan jag lova!
NP i engelska var det i tisdags också. Det känns som att gick väldigt bra och det var inte vidare svårt, men det var otroligt tråkigt. En hörförståelse på 45 min är inte det roligaste när man sitter och väntar på att få gå på lunch, särskilt inte när pauserna är längre än själva berättelsen....
Förresten fick jag veta idag att jag kommer få mitt barnbidrag över detta sommarlov också, fastän jag börjar gymnasiet. Tydligen så är det upp till att man fyller 16, inte till dess att man börjar gymnasiet. Wieee!
Dessutom ska jag, lite sent kanske men det är värt ett försök, kolla om jag kan få sommarjobb imorrn. Håll tummarna, people!

Livet leker nu; Det går bra i skolan, jag börjar komma igång med träningen inför halvmaran, och jag får ekonomin att gå ihop lite lättare nu när jag räknat lite. Love it!


Duschdags nu, men innan dess vill jag dela med mig av en underbar låt av en underbar sångare:

John Mayer, Slow dancing in a burning room

Enjoy, good folks!

Ohoohydå~!
/Lilla V

Random update

Ohoohy~!
Har inte känt något större sug efter att uppdatera något, eftersom jag är tröttis efter några jobbiga och arbetssamma dagar. Anyhow, i förrgår blev vi ju klara med rumbytena, och då var det bara städa, städa, städa som gällde. Dammsög först inne på mitt dåvarande rum, alltihopa, vilket tog typ en halvtimme. Detta efter att ha packat ner allt och tömt rummet så pass mycket att det ekade där inne. Sen var det bara att flytta in Edvins saker dit, dammsuga och torka golvet inne i mitt nya rum, och flytta in mina saker och packa upp. Tufft arbete, kan jag ju säga, men det var så värt det! Nu bor jag i ett rum som är nästan dubbelt så stort som det andra, och jag har mycket mer golvyta. Underbart!
Efter att ha pillat med allt i rummen så började vi sätta ihop stolarna vi köpt till köket, och det tog också ett tag. Tillsist fick jag vila, då mamma och pappa satte ihop bordet själva. Nu har vi ett fint rymligt kök, med fina och för en gångs skull hela stolar och bord. Det var ju någorlunda (läskigt) slitet eftersom vi har både massa katter och min bror här hemma!

Igår var det inte så mycket som hände under dagen, förutom att min farbror var här en stund, vilket var väldigt trevligt. Det var nästan ett halvår jag träffade honom och mina små kusiner, saknar dem!
På eftermiddagen sattes jag dock i arbete, eftersom vi skulle sätta ihop den nya byrån till tv:n i vardagsrummet. Mamma och pappa pillade ihop största delen av själva byrån, då jag ständigt gjorde fel. (Det var inte min byggardag, helt enkelt). Senare satte dock jag och mamma ihop alla lådor till den, och jag säger det att det tog en stund innan vi förstod att de inte gjort bitarna på fel sätt. IKEA - snälla skugga i beskrivningen om det är en mörkare bit så man ser vilken man ska använda, det kan väl ändå inte vara så svårt?!

Nej, nu börjar The Big Bang Theory, så nu ska jag göra resten av familjen (förutom bror som sover) sällskap i soffan!


Ohoohydå~!
/Lilla V


7 things

Ohoohy~!
Sitter här och skriver ett snabbt inlägg för att få dela med mig av min glädje. Fick precis veta att vi ska fara in till stan och käka på thairestaurangen Chao Praya (tror det stavas så?), deras mat är rent underbar! Mysigt att fara dit och äta med hela familjen, för att sedan åka hem och fixa det sista med rummen. Längtar som en liten korv!
Kanske kompensation för förra inlägget eller något, men jag skriver inte mer nu. Måste klä mig och pilla lite med sminket..

Slänger in en video lite fort bara, underbar låt!


7 Things, Miley Cyrus:




Ohoohydå~!
/Lilla V

Wall of text

Ohoohy~!
Satan, vad trött jag är - både i kropp och huvud! Kort sammanfattning av dagen: Klev upp halv elva, städade massa inne på rummet, plockade ur alla byrålådor för att dammsuga dem, fyllde den med byrålådornas innehåll och en del saker från hyllan, sen tog jag in den till Edvins rum, som imorgon är mitt! :D Jag passade på att tömma min ena tidskriftssamlare på mina 28 OKEJ-tidningar, för att kunna fylla den med andra tidningar istället. Senare gjorde jag mig iordning och for ut till Birsta med Mamma, Edvin och Maini (min söta lilla moster). Först gick vi till Kronans Droghandel, snälla: Byt namn! Sedan sprang vi runt lite inne på ÖB, därefter gick vi och åt på IKEA, sjukt goda broccoli-biffar, kan jag lova! Mätta och glada tog vi en tur inne på Ikea vilket resulterade i ett nytt matbord & 4 stolar till det, en ny lampa och ett överkast till Edvin, nya handdukar, ett ställ med lådor till min garderob och lite annat strunt. Efter vår sjukt långa fyndrunda var det dags att fara hem, när vi äntligen lyckats få in allt i bilen (det krävdes lite pusslande). Nu på kvällen har jag ätit en god middag, spaghetti och svampspsås, bytt garderob från lilla rummet till det nya rummet (Stor plats för kläderna, me like! <3), duschat och druckit te.
Det var då min "korta" sammanfattning av dagen, lagomt fylld dag!

Jag lovade igår att jag skulle skriva lite om min "helg" hos Yoshia, som bestraffats till att kallas min lilla gris pga att hon övergav mig i måndags kväll.
Söndag: Jag kom hem till henne vid halv fem, vi degade, satt vid datorn och sjung och spelade lite gitarr. På kvällen såg vi Meet the Spartans, vilken Yoshia var förundrad över hur den blev film. Visst, den är lite udda, men jag gillar den!
Måndag: Vi vaknade och gjorde oss iordning, sedan bestämde vi oss för att sätta igång med våra kjolar direkt efter frukost, så vi inte skulle skjuta upp det och tillslut inte få det gjort. Först mätte vi och hade oss, och det gick bra, men såklart lyckades jag få lite problem med både maskinen och lite annat pillrigt. Resultatet av detta var då en frustrerad och smått skrikande Elvira. Jag ber om ursäkt för det, Rumpis.
Nästan klara med kjolarna tyckte vi att det skulle vara trevligt att ta en uppfriskande halvlång promenad, så vi klädde oss och gick ut. Promenaden var uppfriskande det kan jag lova, men lång var den då inte! Tio meter, kanske tjugo, hann vi gå, innan vi insåg att en promenad i den blåsten var omöjlig om vi ville leva resten av våra liv på jorden. Det blåste kallt och hårt, inte ett dugg trevligt att gå i!
Vi slog igång Titanic vid halv tolv, för att se första halvan av filmen. Eftersom jag sett den femtioelva gånger och kan i stort sett alla repliker utantill, tyckte jag att det var lika bra att sova litegrann. Vaknade vid ett av att Yoshia stod och tittade på mig, då hade hon sett färdigt den första biten och stängt av allt. Vad sa hon då, när jag ville veta vad hon tyckte om den?
"Den var faktiskt riktigt bra, jag känner mig sjukt frestad till att se resten av filmen nu!"
Yaaaay! Oväntat faktiskt, eftersom jag fick tvinga henne att se den. Hon var otroligt skeptisk mot den, så jag blev glatt överraskad när hon tyckte att den var bra! Anledningen till att vi inte såg resten direkt var ju då att det skulle bli alldeles för sent, och eftersom filmen är någorlunda seg mot slutet så kan man lätt bli trött om man ser den på natten. Därför blev det istället godnatt.  (Jag skippar att skriva om att hon lämnade mig ensam, eftersom jag redan klagat om det, då)
Tisdag: Vi sydde klart kjolarna och skrev första utkastet till manuset för "Birk", sjukt bra vi är som kompanjoner! Efter detta såg vi klart Titanic, sedan gjorde vi inte mycket mer. Vi degade, käkade glass och var allmänt sega och trötta på varandra. Jag for därifrån, och en halvtimme senare kom jag hem, åt middag och halvsov.

Lagomt långt inlägget blev nu, detta måste ju vara det längsta i hela bloggen?!  Säkert ingen som orkade läsa hela heller, men om du nu råkar läsa detta ändå: Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för the wall of text, hoppas du inte är nära att dö av tristess! (who am I fooling?)
Nu ska jag låta er leva lyckligt, så ha det fint och godnatt!


Ohoohydå~!
/Lilla V

Sporthallen

Ohoohy~!
Här sitter jag och skriver, avbryter mig själv med jämna mellanrum för att klia mig på armen. Jag är inte vidare glad på nickelallergin jag har, eftersom det gör det svårt att ha hårsnoddar runt handleden. Dags att nagellacka nicklet, månntro?
Anyhow, för att byta ämne lite smidigt sådär, så träffade jag min kära vän Märta idag! Vi var på sporthallen (där jag var för första gången på ett år) för att simma, och jag simmade ungefär 450m (18 längder), sen fick Märta ont i benet. Tycker synd om henne, som har sin stressfraktur... Vi får hålla tummarna för att det ska ha läkt, så hon äntligen kan spela basket nästa månad! Istället för att simma så stod vi och babblade i vattnet tills det blev för kallt, då vi tyckte det skulle vara trevligt att basta istället. Vi bastade länge, I tell you, så länge att det tillslut blev det svårt att andas. Skönt var det ändå, och vi hade trevligt med våra fina små konversationer som skrämde ut tanten ur bastun. Hehe
Färdigbastade och nyduschade bestämde vi oss för att lämna badet vid fyra-tiden, och eftersom vi båda var helt slöa efter allt bastande gick vi åt varsitt håll, var och en hem till sig. Väl hemma gjorde jag inte så mycket; plockade upp sakerna, åt en smörgås och bara lallade runt lite. Satt vid datorn gjorde jag också, tills det var middagsdags - Mamma vet hur man lagar middag, minsann! Ljuvligt smakade det, potatis och hemgjorda vegobullar i brunsås. Loved it!
Nu på kvällen har jag sett 1408 med mina kära föräldrar, och den var nästan lika bra som förra gången. Det som inte riktigt var lika kul denna gång var att jag var förberedd på allt som hände, men det var trevligt i alla fall.
Nu ska jag lägga ned bloggandet för ikväll, så skriver jag nog imorgon och berättar om dagen och om "helgen" hos min lilla gris, Yoshia.


Ohoohydå~!
/Lilla V

Ensam hos Yoshia

Ohoohy~!
Här sitter jag i Yoshias sovrum, och väntar på att hon ska komma hem. Major failure - Yes indeed. Vid sex-tiden blev Yosiha informerad om att hon skulle ha träning ikväll, klockan åtta till halv tio, vilket hon inte hade en aning om innan. Eftersom hon ville gå på träningen så kom vi fram till att jag nog skulle ha det trevligare om jag satt kvar här och nördade, än om jag följde med och satt och tittade på deras träning i 90 minuter. Visst, det kanske stämmer, men i sådana fall vill jag inte veta hur pass tråkigt det skulle vara där, eftersom jag håller på att avlida pga tristess. Tiden kryper fram, och jag känner hur varje minut blir längre och längre. Tacka gud för datorer och musik!
Jag kanske ska uppdatera om glassen jag kletade ihop i lördags, eftersom jag aldrig gjorde det. Med förhoppningar om att glassen åtminstone skulle smaka någorlunda bra så kan jag ju säga att det gjorde den, men det var ingen höjdare. Det skulle ha varit fetare mjölk, och det var för mycket kokos. Men det gick trots allt ner, och fruktsalladen till den var väldigt god. Jag tror jag ska göra ett nytt försök någon annan gång, men det lär nog inte ske alltför snart.

Jag ska ta och kolla runt lite mer på internätet (fail på det orden) efter något intressant, så ta hand om er, mina många läsare!

Ohoohydå~!
/Lilla V

Kokosglass i tankarna

Ohoohy~!
Här sitter jag och skriver, helt utan budskap i åtanke. Än så länge, åtminstone.
Under dagen har jag blivit anklagad av min mor för att vara blek (jag klandrar henne inte, för jag ser ut som en vampyr, något jag inte gärna jämför mig själv med), sett på Harry Potter och Fenixordern, och äntligen, efter 2 veckors planer på det, gjort kokosglass. Det är en simpel sak att göra, inte svår alls, men det tar så lång tid! Först måste man koka upp mjölken och hälla i kokosflarnen, och sen måste man vänta i en timme. När denna timme gått måste man stå och pressa ut mjölken ur kokosflarnen för att sedan blanda i endast en tredjedel av dem, tillsammans med resterande 2 ingredienser. Nu står min blandning i frysen och väntar på att bli klar, och den ska stå där i ca 4 timmar (jag lär ta ut den tidigare om detta är möjligt).
Gårdagen spenderades först i skolan, sen en stund på kulturmagasinet med Yoshia, och under kvällen satt jag hemma och lekte i Photoshop, samt skrev litegrann. Snart har jag producerat något bra, känner jag. Bättre än tidigare!

Imorgon bär det av till Yoshia, min lilla Rumpa. Det kommer bli totally awesome, då vi ska se på Titanic, sy våra sjukt heta kjolar och bara umgås litegrann. Jag tippar på att jag kommer sitta och peta henne i sidan och ge henne dåligt samvete för att hon ska åka till Japan i augusti, också, eftersom jag alltid lyckas få det på tal på nåe vis.
Orkar inte skriva mer, för jag lider nu av huvudvärk, paltkoma efter middagen och är allmänt trött. Kanske uppdaterar sedan, och skriver lite om glassen.
Ohoohydå~!
/Lilla V

Snorig som en tjuv

Ohoohy~!
Jag vill be om ursäkt för tidigare, förvirrade och allmänt deppiga inlägg, så förlåt för det.
Nu råkar det vara så att jag är väldigt förkyld, har knappt sovit inatt, och jag har haft en lång skoldag. Inte den bästa kombinationen kanske, särskilt inte för att skriva ett vettigt blogginlägg, men jag är fortfarande vid liv! Vi får hoppas att denna livslåga håller i sig ett tag till, eftersom jag väldigt gärna vill vara med på friluftsdagen på torsdag och åka slalom. Om jag får som jag vill, sover jag över hos AmAndA imorgon, det lär ska bli väldigt kul. Sjukt längesedan jag sov där!

Just nu sitter jag och lyssnar på soundtracket till en fantastisk, underbar och otroligt vacker film, nämligen Edward Scissorhands, som jag till min förskräckelse fick höra att Yoshia inte sett. Skandalöst, må jag säga! Visst, alla kanske inte sett den, men inte nog med det; Hon har heller inte sett Rädda Willy (någorlunda förståeligt), eller Titanic! Alla måste ha sett den filmen minst en gång, annars är det katastrof. Därför måste jag släpa med mig den sistnämnda filmen till henne på söndag, då jag ska dit och spendera 2 dygn med min älskade Benke-Mor för att ha sy-maraton. Det kommer bli totalt superbäst, för vi är bäst! (Särskilt på att dansa)

Dags att hoppa in i duschen en snabbis, innan det blir tv-tittande. Seriestart för Cougar Town, med Courtney Cox Arquette. Den serien verkar sjukt bra, så jag har höga förväntningar, både på serien och Courtney!


Ohoohydå~!
/Lilla V

Hela världen - En skola

Här sitter jag, med tårar i ögonen. Det är blandade känslor när jag tittar på bilder från de bästa stunder jag haft. En del av demfår mina ögon att tåras för att jag skrattar, för åh så roligt det är att se alla saker framför sig som fått en att vika sig dubbel av skratt. Dock finns det en del bilder som får det att göra riktigt ont inuti, det är som tusen dolkar som skär i kroppen samtidigt. Det känns så underbart fantastiskt att se bilderna från skolavslutningen, och minnas hur otroligt bra det var på Nackstaskolan, hur bra sammanhållning det var i klassen, och hur underbara lärare vi hade. Men samtidigt känns det hemskt att minnas dessa bra saker, eftersom jag saknar det så otroligt mycket. Visst, jag har en helt okej klass, men nej.. Inte alls som den förra, där i stort sett alla var kompisar. Lärarna på Heliås är bra, men jag saknar humorn och kontakten med lärarna jag hade förr. Och lokalerna, kiosken, Kjelles bildsal, B6... Allt.
Nostalgi som aldrig förr!

Jag saknar allt.
Jag saknar Marias glada bemötande varje gång man såg henne, jag saknar Stefans glada vinkningar och gissningstävlingar, jag saknar Sylvia på sin gröna cykel, jag saknar Thomas med sina dåliga skämt, jag saknar att stå i kiosken, jag saknar Zofias jagande av eleverna, jag saknar Magnus glada lektioner. Jag saknar Kjelle och hans sätt att göra alla lektioner roliga och intressanta, att vi alltid fick påminna om Öland och Gotland, att han tog på sig sin vikinghatt på historian. Kjelle, vår kära Kjelle!


Dags att sluta skriva, annars kommer jag mala på och berätta om varje skoldag i detalj. Men budskapet är klart: Saknar Nackstaskolan, en skola i världen
Hela världen - En skola

En inblick i förvirring

Följande läses på egen risk

Den känslan av kontroll jag hade för en vecka sedan, den är som bortblåst. Trots att det bara var en illusion av kontroll, så hade jag fortfarande den känslan man har när allt går som det ska. Sedan, helt plötsligt, kom vågen av verklighet tillbaka. Igår, idag, nu... Det finns inte, men det finns ändå. Det är så rörigt att man inte vet vad man ska säga, tänka eller göra. Ska jag göra som jag vill, eller som jag borde?
Ska jag lyssna på min omgivning, följa deras råd, och ta den svåra vägen?
Eller ska jag lyssna på mig själv, följa mitt hjärta, och ta en risk som antingen leder till något fantastiskt eller låter mig leva i ett rent helvete?
Lite mer än tre månader kvar tills tiden tar slut, och om jag inte gör något innan dess så har jag tagit den svåra vägen. Omedvetet eller ej, så måste jag nog ta den svåra vägen i alla fall. Trots att jag så hemskt gärna vill hoppa från klippan ner i det lockande, djupblå vattnet, känner jag hur det tar stopp när jag försöker slänga mig över kanten. Rädslan att drunkna i det djupa vattnet övervinner viljan att känna det svalka i värmen.
Feberyra, tror du säkert. Vem hoppar så hemskt mellan olika saker, och skriver på detta vis. I texten finns ingen som helst logik, men ändå finns glimten av förståelse i läsarens öga. Eller så är det vad jag inbillar mig. Men jag ska sluta svamla ner ännu mer text, för då kan varken du eller jag somna, i ren förvirring.
När man tror det är vindstilla, ser man vågorna på vattnen
Plötsligt är det storm

Ljuset i Mörkret

När man känner att man går åt rätt håll, när det känns inuti att trots att vägen är dunkel så kan man klara det. Det enda som behövs är en ficklampa som hjälper en att hitta i mörkret, och jag har en ficklampa vars batteri aldrig tycks ta slut, hur långt jag än går. Jag har inte känt Yoshia länge alls, knappt sex månader. Trots detta känner jag otroligt starkt för denna underbara människa. När jag delar med mig av mina mest negativa tankar och känner mig riktigt nere, då finns du där. Du förstår mig verkligen när jag försöker sätta ord på mina känslor, och det är fantastiskt att veta att jag har dig vid min sida. Det är nästintill omöjligt att umgås med dig utan att dö av skratt minst en gång, och du sprider glädje runt sig som ingen annan. Jag kände att jag behövde skriva dethära för att verkligen visa min tacksamhet, och fastän det är ett svagt försök att få dig att förstå så hoppas jag i alla fall att du har en liten aning om hur mycket du har kommit att betyda för mig de korta 6 månaderna vi har känt varandra.
Tack för att du finns, Jag älskar dig!
Yoshia
"The Rump"
Hiroshima



Denna är så mycket bättre än originalet!
Lemon tree


/Lilla V

So, gårdagen och dagen

Ohoohy~!
Här sitter jag och tänker, det kan ni väl förstå... *nanana*
Nej, Majas alfabetssånger är inte välkomna, usch. Jobbigt att få sådant strunt på hjärnan! Men här sitter jag faktiskt och tänker. Och googlar. Och bloggar. Varvar litegrann, för att det inte ska bli för mycket huvudvärk på en gång när jag skriver so. Det går relativt bra att hitta och skriva ner det jag behöver till min inlämningsuppgift som ska in på onsdag, men det kan bli lite drygt med för mycket info om allt! Tack och lov har vi till onsdag på oss att skriva, istället för till i fredags som var första deadline. När Jocke talade om att vi fick 5 dagar extra så var jag såhär nära *visar med fingrarna* att springa och krama honom, men sen kom jag på att han nog uppskattar att jag bara tackar med ord, mer än att jag kramar honom. Jocke, min bästis. Om du nu råkar läsa detta så ska du få tillbaka ditt kreditkort snart, nån gång... Kanske lagom till att skolan slutar, eller så. Då får du bjuda på frappista på Barista!
Idag har jag inte haft alltför mycket på gång, förutom att jag suttit framför datorn som ett fån i flera timmar för att hitta massa information om massa random folk som levde för 2000 år sedan. Vilket underbart sätt att spendera en studiedag på, va? Men jag har åtminstone haft trevligt i helgen, eftersom jag umgåtts med mina älsklingar. Mina vänner, som är så fina hela vägen inifrån och ut.
Vi var på basketmatch från fyra till halv sex, varefter vi begav oss hem till Märta. Vi läste två av hennes noveller, och de var superfina! Djupa och vackra, på sitt eget speciella sätt.
Efter att vi läst lagade vi middag och åt, sedan såg vi på massa sjuka videos på youtube (haha, Fred!) och pratade och skrattade, som vi alltid gör. Alla for hem till sig, och jag och Yoshia tog bussen hem till mig tio i elva, så vi var hemma strax efter elva. Vi bäddade rent, åt och pratade lite, sedan var det dags att bege sig till drömmarnas värld (som jag förövrigt inte har ett enda minne av att jag besökte).
Imorse klev vi upp vid halv elva, åt frukost, såg en sjuk film som heter "Death at a Funderal", vilken var rätt okej men otroligt annorlunda. Det var nästan bara pinsamt att se vad som hände, och man kunde därför inte låta bli att skratta.
Efter filmen packade Yoshia ihop sina saker och for hem, och sen dess har jag mest bara arbetat med so och spelat på gitarren, och jag hann slänga in en dusch däremellan.

Nu vill systeryster ha datorn, så jag ska stänga ner mitt arbete som (tack och lov!) snart är färdigt.

Ohoohydå~!
/elvira


Lycka och Olycka

Ohoohy~!
Nu har jag gjort lite ändringar i designen, och den suger nästan. Headern ser helt flumm ut för att det inte gick att fixa bakgrunden som jag vill, förargligt! Blogg.se verkar ha något tokigt på g hela tiden, för det funkar inte hälften av tiden, men jag ska se till att få designen någorlunda charmig i alla fall.
På tal om att inte fungera, så var Spotify ur funktion igår, och jag kände mig helt vilsen utan min kära musik! Jag är verkligen en musikmänniska, som inte kan leva en sekund utan att syssla med, lyssna på eller tänka på musik. Ack, så tragiskt, vad ska jag ta mig till om jag en dag förlorar hörseln?!
Nu fungerar det i alla fall som det ska, tack och lov, så jag känner mig någorlunda lycklig i skrivande stund. Det som nu inte stämmer med lycka är väl min dagliga huvudvärk som just nu spökar, och det faktum att jag sitter och lyssnar på Coldplay. Deras musik gör mig både lycklig och olycklig på samma gång, den är så delad. Den gör mig lycklig när jag hör hur fantastiskt brilljant och ljuvligt de spelar och sjunger varendaste liten ton i var låt, och texterna är väl genomtänkta och sådär lagomt charmiga. Det som då gör mig olycklig är att den får mig att tänka alldeles för mycket, på bra och dåliga saker, och fastän jag tänker på bra minnen så blir jag lite ledsen i ögat eftersom jag då börjar sakna dessa lyckliga stunder. Så besvärligt det kan bli ibland!
Varför har man inte en avstängningsknapp som man kan använda för att släcka ned hjärnan, när man känner att man börjar närma sig de negativa tankarna? Allt skulle vara så mycket simplare då!
Men jag tror jag kommer känna mig någorlunda lyckligare om nån timme, då jag ska gå på basketmatch med flickorna för att se Märtas lag spela (fastän hon inte har någon speltid, varför Yoshia föreslog just denna match är en gåta!). Efter matchens slut ska vi ta oss till Märta för att umgås och äta middag, tacos såklart (den maträtten förföljer mig!). Sedan får vi se vad som sker under kvällen, kanske blir Yoshia sönderklottrad som sist?

Dags att börja göra sig i ordning lite nu.
Ohoohydå~!
/elvira

Hungrig som få

Ohoohy~!
Här sitter jag, hungrig som få, och väntar på att pappa och Edvin ska komma hem från pizzerian med middag. Spring, pappa!
Dagen har varit väldigt bra, faktiskt. Slöjd hela förmiddagen, snart klar med mitt älskade nattlinne! Efter lunch fick vi, istället för engelska och sen svenska, se färdigt på "Shakespeare in Love" eftersom vi jobbar med Shakespeare på engelskan. Jag totalt älskar Shakespeare in love, det är en av de bästa filmerna jag någonsin sett. Och Gwyneth Palthrow, satan i gatan vilken vacker kvinna!
Efter att vi sett filmen fick vi sluta, och jag och Yoshia for hem till mig för att lämna min väska, äta och hämta presentkorten på Ohlsons Tyger som jag inte nyttjat på 2 år, i brist på fantasi. Vi for in till stan, köpte det tyg vi skulle ha, sedan vandrade vi runt ett tag och kollade på lite skor, köpte diadem och kikade på lite kläder. Efter att vi ledsnat på att gå runt gick/for vi hem var och en till sig (gissa vem som gick?...) och nu sitter jag här och känner doften av pizza från köket. Nu måste jag rusa in dit och äta, innan jag stupar!


Ohoohydå~!
/elvira

Jakob Hellman

Ohoohy~!
Jag känner att jag behöver skriva något, och jag vet att det är något som behöver sägas, men ändå kan jag inte formulera en mening som känns nödvändig. Ack, så jobbigt det kan bli!
Men jag tänkte i alla fall säga att jag är helt stenförälskad i Jakob Hellmans musik, och äntligen finns hans album ...Och Stora Havet på Spotify! Hans musik är, trots att jag vanligtvis inte gillar sån musik vidare mycket, helt fantastisk och genialisk. Hans texter är lovely, och en del textrader ger mig rysningar längs med ryggraden. Ta denna text t.ex:
Fall inte i för all din törst,
man måste tänka först.
Fall inte i för allt i världen,
jag har inte tid att
vända mej och se, för allt jag säger
blir fel ändå.

Ur låten Tårarna.


Sen kan vi ju ta och slänga in en av mina favoritlåtar:


som du sa jag kan ta och hälsa på nån gång
och du kan komma hit.
du ser jag har här ingen som säger till mig
du lever på kredit.
men hon öppnar ett fönster
och hon blåser vind och bryter min lag
och jag ska aldrig stänga in nånting igen i min dag

har jag suttit i timme ut och timme in inne här
jag har suttit för länge för alla små begrepp
blir svåra att hålla isär
jag har suttit för länge för allt som är kvar här;
ett fotografi
och alldeles utanför flyger hela livet förbi

och bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
med varann

du fråga mig nån gång hur jag tycker du ser ut
jag sa bra och du undrade
om jag verkligen menade det jag sa
och jag sa ja
det är när du tystnar ett tag
det är när du tittar på mig
jag måste tänka mig för
ibland önskar jag att du inte såg ut som du gör

för bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara, bara vara

och ibland önskar jag att du inte sa:

bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara , bara vara



Ohoohydå~!
/elvira

Dagen i ord

Ohoohy~!
Här sitter jag och äter glass med smak av Äpple & Kanel, efter att ha ätit en god middag med min kära familj. Amanda är hemma idag också, trevligt, trevligt!
Jag for in till stan med Gina och Gill strax före ett för att möta upp Angelica och AmAndA på Åhléns, och efter att den sistnämnde filuren kommit en kvart för sent gick vi upp på Ohlssons Tyger för att titta på lite tyger.
Konversation mellan AmAndA och Angelica inne på Ohlssons Tyger:
AmAndA:
"Hmm... jag gillar inte riktigt denhära färgen" *pekar på ett tyg*
Angelica: "Vadå, den? Jag har ju typ den färgen på min tröja!"
AmAndA: "Jaha.. ja, men asså... den är ju..." *mummlar och rodnar*

Efter vårt roliga lilla besök inne på den kära tygbutiken drog vi oss vidare till Barista där jag drack varm choklad och delade nån slags chokladbit med AmAndA och Angelica. Vi pratade, som alltid, om allt mellan himmel och jord medan tiden flög förbi. Medan AmAndA skulle gå iväg och fylla på sitt vattenglas fick vi oss ett gott skratt, eftersom Gill uttryckte sin åsikt om att det var rätt att stjäla av sin äkta maka.
Gill: "Vems pengar är dethära?" *Tar upp en tia och en enkrona som ligger på bordet*
Elvira: "Det är AmAndAs"
Gill: "Vad bra, då kan jag ta dem!"
*Alla skrattar åt henne*
Gill: "Men vadå, det spelar ju ingen roll. AmAndA har ju pengar ändå!"
(Notera: Hon la tillbaka pengarna, snällt nog)

När vi suttit ca 2 timmar ringde AmAndAs pappa och ville att hon skulle komma hem och äta middag om en stund, så hon satt kvar ett tag innan hon plockade ihop sina saker och kilade hemåt. Vi andra låg kvar i vår fönsterplats och pratade, och vi svävade ut på helt tokiga ämnen, till och med för att vara oss.
Efter att vi suttit i närmare fyra timmar tyckte vi det var dags att dra oss hemåt, så vi plockade ihop våra saker och for därifrån. Väl hemma gick jag ned på coop och hjälpte mamma att handla litegrann eftersom hon behövde hjälp att bära, och nu sitter jag här 2 timmar senare och har precis ätit färdigt min glass, som förövrigt var delikat!




Imorgon har jag tandläkartid kl. 7.40, wohooo!
Sadistiska som de är kommer de säkerligen dra ut alla mina tänder utan bedövning, för att sedan ersätta dem med glasbitar.... eller nåt. Jag blir less på tandläkare, eftersom de alltid står och rycker i ens tandkött med sin vassa jäkla stålskit, endast för att påpeka att "Det blöder". NEHEJ, det menar du inte?!
Vet du att det blir blött när det regnar, också? Och solen, den är varm! Big news, liksom. Sadistjävlar.

Nej, nu ska jag ta och avrunda, så jag inte skriver världens mest hatiska inlägg, vilket jag känner mig otroligt frestad att göra. Imorgon har jag nationella i svenska, muntliga delen. Wish me luck!

Ohoohydå~!
/Elvira

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0