Harry Potter och Halvblodsprinsen

Som jag skrev i förra inlägget, så var jag på bio och såg Harry Potter och Halvblodsprinsen, vilket är den sjätte filmen i serien. Det var trevligt att träffa Sara och Dario också, eftersom det var evigheter sedan sist.
   I vilket fall, så är jag lite osäker på vad jag tycker om filmen, för jag är lite smått besviken på en del saker. De har missat en del ganska viktiga saker från boken, och slutet var bedrövligt. Jag hade väntat mig ett fantastiskt slut, som matchade boken ganska bra, åtminstone. Mina förväntningar sprack dock, eftersom filmen slutade ganska tvärt. Det jag var mest missnöjd med var dock filmens "känsla". Alla de tidigare filmerna har utstrålat en slags "Harry Potter-känsla" som ger ett litet pirr i magen, men denna film saknade tyvärr nästan helt den känslan. 
  Dock så är det ju så att filmen var väldigt bra på ett sätt. Den bjöd på otroligt många skratt, och var utan tvekan den roligaste filmen i serien hittills. Det märktes även vilka som inte hade läst boken, eftersom en del av publiken skrattade när något ganska allvarligt hände, medan de som läst böckerna visste att det inte alls passade att skratta. Det var också väldigt roligt att se de nya karaktärerna i filmen, som inte varit med förut. De var, enligt mig, ganska bra gjorda efter bokens beskrivining. Dessutom var skådespelarna för rollerna väldigt passande, särskillt Lavender Brown, som tolkade rollen otroligt bra! 
  Betygsättning: 3½ av 5


Idag klev jag upp halv åtta för att jag inte kunde sova, och snart var båda mamma och Edvin uppe, eftersom de inte heller kunde sova. Anledning? Ja, inte var det för att alla tre lider utav sömnproblem, inte. Nej, det var så att Mitthem hade, hyggligt nog, skickat ut en gubbe som skulle byta ut några träplankor på carportarna. Han hamrade, och hamrade och hamrade. Just då var jag väldigt irriterad på Mitthem, jag menar, är det så svårt att vänta till åtminstonde efter klockan nio med att börja hamra, när det är sommarlov och alla har sovmorgon?
  Detsamma gäller gräsklippningen utanför huset. Varför i hela friden ska de upp och klippa gräsmattan och börja hos just oss, klockan halv sju på morgonen? Om de absolut måste börja hos oss varje gång så tycker jag nästan att de kan ta gräsklippningen per hand, så slipper man väckas av det förbannade surrande ljudet mitt i natten. Jag lovar, de är ute efter mig. 
  Nu börjar det ta slut på klagomål, så jag ska kila nu. Ursäkta att jag gnäller på så mycket, men jag måste bara få det ur mig.


Tschau!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0